Byggföretaget Veidekke har tagit fram en handbok till hjälp för byggherrar, exempelvis bostadsrättsföreningar, som vill genomföra sina projekt utan att anlita oseriösa företag.  I Veidekkes handbok för beställare finns anvisningar på vilka krav som byggherren behöver ställa och hur man gör för att kontrollera att kraven följs.

En byggherre bör självklart kontrollera att företaget man anlitar betalar skatt och följer svensk arbetsrättslig lagstiftning. Företaget ska vara registrerat som arbetsgivare hos Skatteverket. För utländska företag och utländsk arbetskraft gäller särskilda regler.

Det finns en rad tecken som tyder på att ett företag är oseriöst. Veidekke rekommenderar att man kollar upp domar, skulder och adresser. Är företaget registrerat på företrädarens bostadsadress eller på en adress där hundratals företag är registrerade ska beställaren dra öronen åt sig. Detsamma gäller om företagaren har aktivitet i många olika bolag inom samma bransch eller har en rad konkurser bakom sig.

Byggherren behöver också ställa krav på leverantörens arbetssätt och kontrollrutiner. I handboken finns ett avsnitt som beskriver hur kontroller ska gå till och hur avvikelser och incidenter ska hanteras.

Veidekke varnar också för långa entreprenörskedjor. De utgör en risk för fusk med ID06-kort, utstationering och internationella skatte- och försäkringsregler. Därför behöver beställaren kräva förhandsinformation om vilka bolag och vilka personer som kommer att jobba på projektet. Men det gäller också att följa upp att överenskommelsen följs.

Helst bör varje projekt begränsa antalet underentreprenörsled till högst två. Det innebär att totalentreprenören kan anlita en underentreprenör, exempelvis elektriker eller VVS-företag, och dessa kan i sin tur anlita en underentreprenör. Men sedan är det stopp. Principen har fungerat i Norge under många år. Enligt Veidekke ger det en betydligt bättre styrning på projekten och motverkar både fusk och slarv.