En av finalisterna i vår tävling ”Årets brf-styrelse 2024” var brf Vägaren i Borlänge. En stor anledning till nomineringen var att föreningen lyckats kapa sina energikostnader med mer än 70 procent. Detta utan att investera i vare sig solceller eller bergvärme. I stället handlar det om en mängd smarta och effektiva investeringar och åtgärder under ett antal år. Allt signerat Ronny Hjorth, mångårig styrelsemedlem och föreningens vicevärd.

När jag stiger av tåget på Borlänge Central möts jag av snöglopp och snålblåst. Ronny Hjorth bromsar in utanför stationen och vi far till brf Vägaren, 7 byggnader med sammanlagt 114 lägenheter, byggd 1970. Han visar vägen ner till sitt kontor och över en kopp kaffe berättar han om hur föreningen gått från energiklass F till C med ”häng” på ett B. Från 210 KWh per kvadratmeter och år till 63 KWh.

– Jag gick med i styrelsen i slutet på 80-talet och år 2000 tog jag över arbetet som föreningens vicevärd. Det var mycket att reda upp, på kontoret möttes jag av 90 Post it-lappar, allt var i en enda röra.

– Då var energiförbrukningen enorm i föreningen, berättar han. Samtidigt hade en ny styrelse tillträtt som inte alls var insatt i frågor kring energi. Jag menade att för att vinna något måste man satsa. Styrelsen gav mig fria händer.

Det första han gjorde var att börja söka information. Han åkte på mässor, letade runt på nätet, lärde sig att göra LCC-kalkyler, dvs. räkna ut livscykelkostnaden för en investering för att se vilka insatser som betalar sig bäst. 2002 – 2008 gick han igenom all el och bytte all utrustning i tvättstugorna. Han nämner särskilt de energislukande 350 watt lamporna på parkeringen, som byttes liksom att motorvärmare gick från tidsvred till temperaturstyrning. All belysning byttes till närvarostyrd LED. 2009 trappade han ytterligare upp jakten på energitjuvarna.

– Jag bytte ut alla frånluftsfläktarna till likstyrda tryck och temperaturstyrda fläktar. Vilket gav en 38 procentig besparing på elen och en återbetalningstid på några få år. Nästa steg var en uppdatering och injustering av hela värmesystemet. En firma räknade ut alla rums värmebehov, då konstaterade de att 11 radiatorer i hörnlägenheter var för små så de byttes ut för att få en jämnare värmekurva. 114 spisfläktar sattes in och badrummen fick fuktstyrda badrumsdon.

– Det donet hittade jag på en mässa, berättar Ronny Hjorth.
En remsa som känner av ökad fukt och då tillfälligt ökar flödet. Han satte också in ett expansionskärl med en avgasare i undercentralen. Avgasaren tar bort allt syre i vattnet vilket gör att mer värme kan lagras per enhet vatten. Något som han varmt rekommenderar alla att göra. Och resultaten av det uppgraderade värmesystemet lät inte vänta på sig.

– Efter två veckor började alla öppna sina fönster och jag fick dra ner framledningskurvan med 8 grader. Det hela ledde till en besparing på 20 procent för fjärrvärmen. Avgasning och expansionskärl kostade 130 000 och betalade av sig på två år.

2012 skulle undercentralen bytas. Han beslöt att se sig omkring och åkte på en mässa. Alla lösningar styrdes av utetemperaturen, utom en. Vilket genast gjorde honom intresserad.

– Denna enda leverantör resonerade som så att en byggnad inte styrs av ett temperaturbehov utan ett värmebehov – de är inte lika. Till exempel kör man vanligtvis ut 30 grader när det är fem plusgrader ute – men är det nödvändigt?

I vanliga fall vet man inte, men med det här systemet vet man. Systemet han valde räknar ut hur stora förluster som försvinner ut i ventilationen och genom väggar och tak, så kallade transmissionsförluster. Det tar hänsyn till husens tröghet och styrs sedan på tryck och flöde. Systemet räknar ut något som kallas balanstemperaturen för huset och styr efter den. Sedan finns det också inomhusgivare i hälften av lägenheterna som är med och styr.

Det är ingen riktig ”AI-styrning” men fungerar ungefär på samma sätt. Han ger ett exempel.

– Säg att det är vår och varmt ute i solen och sedan kallt på natten. En vanlig temperaturkurva skulle köra ut 40 – 45 gradigt vatten. Men eftersom vi har tegelhus är det fortfarande varmt i teglet och i huset, vilket gör att vårt system i princip inte skickar ut någon värme alls. Likaså kan han enkelt kapa effekttoppar i fjärrvärmen genom att ändra flöde och tryck i systemet och uppnå lägre returtemperatur. Enkelt beskrivet ska det tillföras precis lika mycket värme som avges till omgivningen med hänsyn till huset tröghet, dvs förmåga att bevara värme.

Men ekonomin då, vad har allt detta och en hel del andra insatser som exempelvis fönsterbyten inneburit för föreningens ekonomi?

– När jag började som vicevärd hade vi ett lån på 10 miljoner men idag är vi skuldfria. Avgiften har egentligen inte höjts sedan 2003, 2024 höjde vi med fem procent. Besparingarna har gett en god ekonomi med bra avkastning. Exempelvis bytte vi alla fönster, en kostnad på knappt sju miljoner, utan att ta lån.

Han berättar att han under sina år som vicevärd sparat in cirka sju miljoner åt föreningen. Men han är inte nöjd. Han har spännande planer på energilagring, både batterier och en väldigt stor vattentank som ska hantera returvatten från båda växlarna och som värms upp av solceller. Planen är att bli mindre beroende av fjärrvärmen som ökat med 58 procent på två år.

Ronny Hjorth är full av idéer och tankar om ständiga förbättringar. Vi avslutar intervjun och går för att ta några foton. Sedan åker vi till en trevlig restaurang och äter lunch. Då berättar han något som jag tycker visar på en inställning som är något alldeles extra.

– Vi hade fått fukt i väggarna på nedre botten i flera trapphus, berättar han. Två olika bolag var där och tittade och bägge gav rådet att gräva upp och dränera. Något som skulle gå på drygt 5,5 miljoner. Men fick jag en idé. Jag lyckades leta fram ursprungsritningarna och såg då att dagvattenledningarna gick under husplattan. Vi en närmare undersökning visade sig att rören glidit isär. Detta orsakade fukten. Vi plomberade dessa och grävde ner nya ledningar. Kostnad? 250 000 kronor. Ronny Hjorth ser nöjd ut och tar en tugga till av pastan.