Under februari genomförde vi vår årliga styrelseenkät. Det är fjärde året och när vi tittar på den långa trenden står 2022/23 ut både vad höjningar av årsavgiften och hur mycket föreningarna påverkas av det ekonomiska läget. Bägge dessa faktorer har nu parkerat sig på en högre nivå. Men viljan till att utvecklas och investera klimatsmart är fortsatt stark.

EKONOMI

Tittar vi hur många som kommer att höja sin avgift handlar det om 54 procent, en knapp ökning från förra året, men en bit från toppåret 2023 där över 60 procent skulle höja. Amorteringsgraden har sjunkit vilket är ett resultat av det hårdnande ekonomiska läget för allt fler brf:er, dock är det färre som inte amorterar alls. Det högre ränteläget påverkar föreningarna något mindre, det är bara 15 procent som anger att det påverkar ganska mycket.

INVESTERINGAR OCH RENOVERINGAR

Fler planerar göra klimatsmarta investeringar, upp från 37 till 45 procent, antagligen med tanke på ökade kostnader för framför allt fjärrvärme, men även kommunala V/A-taxor och annat. Solceller ligger i topp men IMD, Individuell mätning och debitering av vatten, värme och el gör det särklassigt högsta statistiska skuttet med en dubblering, från 10 till 20 procent. Bergvärme gör den omvända resan och halveras. Däremot är det fortsatt upp för laddstolpar även om allt fler föreningar förstås redan har detta. 2021/22 låg de i topp av alla klimatsmarta investeringar, runt 60 procent, idag hamnar de på 22 procent.

Investeringar i insamling av matavfall verkar vara klara, 16 procent förra året, 0 procent i år. Men fokuset över lag på energieffektiviserande investeringar är högt, varannan förening har planer på detta. Något som stigit rejält är också investeringar i ventilation, från 6 till 14 procent. Batterier var inte med bland våra svarsalternativ på klimatsmarta investeringar men av kommentarerna att döma är det fler och fler föreningar som satsar på detta. En av orsakerna är säkerligen de effekttariffer som alla elbolag ska ha infört senast vid årsskiftet 2026/27. Batterierna kan hjälpa till att kapa toppar i effekt och sänka kostnaderna.

Gällande det löpande, planerade underhållet har ekonomin satt käppar i hjulet för ungefär var sjätte förening medan merparten inte påverkas alls eller bara något. Längden på underhållsplaner ökar sakta, cirka 38 procent har en plan som sträcker sig 50 år eller mer in i framtiden. Men tittar man bakåt har det ändå hänt saker. 2021 hade bara 18 procent av föreningarna en sådan underhållsplan.

STYRELSEARBETE

Arbetet med att uppdatera föreningens stadgar i och med lagändringen som trädde i kraft 2022/23 fortskrider. Idag har 66 procent genomfört detta, 26 procent har inte gjort det och 7 procent funderar fortfarande på detta. Rekryteringen till styrelsen är och förblir en rejäl utmaning för de flesta föreningar. 60 procent tycker att det är svårt eller mycket svårt att få nya medlemmar till styrelsen. 5 procent anger att det är ”nästan omöjligt”.

Andrahandsuthyrningen är en annan tuff nöt för styrelserna eftersom det blivit allt svårare att säga nej. En talande kommentar till frågan är; ”Ett år, men i praktiken har det ibland blivit längre. Svårt att säga nej, medlemmen har lagen på sin sida.” De flesta föreningar tillåter som mest ett år i taget, men allt fler föreningar tillåter uthyrning upp till fyra år.

Närvaron vid årsstämman pekar svagt uppåt. Var fjärde stämma besöks dock av mindre än 25 procent av medlemmarna, medan 32 procent besökas av 50 procent eller fler. Den viktigaste framtidsfrågan är utan konkurrens ekonomin, även om det nu vänder nedåt efter toppåren. Bland kommentarerna är det ett ord som ständigt återkommer – underhåll. Så svaret skulle kunna omformuleras till den viktigaste framtidsfrågan är att skapa ekonomiskt utrymme för planerat och nödvändigt underhåll. I övrigt är de små skiftningar.

Boendemiljön blir viktigare medan miljö ligger klart i botten. Bland de många kommentarer till frågan om viktigaste framtidsfrågan hittade vi följande ambitiösa mål;

”Att den 100-åriga fastigheten lämnas över till nästa generation i ett gott skick som ger ytterligare 100 års livslängd.”

Mer än vad sjätte förening är drabbad av stora fel/byggfusk. Vi frågade också vad föreningen har för gemensamma aktiviteter utöver stämman. Städdagar är ju vanligast men bland kommentarerna hittar vi en bred variation av aktiviteter. Vad sägs om quiz, HLR-utbildning, loppis, bokbytardagar, vinprovning, boule, bowling och slåttergille?

DIGITALA LÖSNINGAR, IT-SKYDD OCH APPAR

Användningen av appar ökar, från 29 till 41 procent, även om många uttrycker missnöje med dessa i kommentarerna. När det gäller IT-skydd ser den stora majoriteten inte detta som någon större fråga. Inte heller föreningens system som exempelvis ventilation och värme anses behöva några insatser gällande ökad säkerhet. Majoriteten svarar att de helt enkelt inte vet något om detta. Huruvida frågor kring digitalisering och användning av AI ligger på styrelseborden svarar de flesta att detta inte är särskilt relevant, inte än i alla fall. 30 procent menar att de börjat intressera sig för detta och 10 procent säger sig vara i gång.

Vi undrade också vem som primärt driver den tekniska utvecklingen i föreningen. Här visade sig att allt fler har ett fokus på detta och det är en stående punkt på nästan var tredje dagordning. Eldsjälarna är som alltid viktiga, medan förvaltare inte verkar vara särskilt intresserade av att driva den tekniska utvecklingen. Och det är ju inte lätt att vara drivande som ett citat förklarar;

”Vi driver inte på – men det gäller att hänga med.”

Sammanfattningsvis kan årets enkätsvar vara ett uttryck för att de riktigt stora svallvågorna börjar lägga sig en aning men att ekonomin fortfarande är ansträngd. Viljan till investeringar och utveckling är dock fortsatt stark.