Det doftar nyklippt gräs och solen letar sig fram mellan molnen. Det är städdag i Brf Mälarslingan i Bredäng. De boende i föreningen krattar, klipper buskar och grillar korv. På båda sidor av gångvägen mellan husen finns färgstarka blommor och välansade buskar. Den gamla Ålgryteskolan som byggdes 1963 har blivit bostäder med högt i tak och stora fönster som släpper in ljus.

I den före detta skolbyggnaden finns också gymnastiksal, gruppboende och sist men inte minst är det bara fem minuters promenad till Mälarhöjdsbadet. Febril aktivitet råder denna vårdag i Brf Mälarslingan och kön ringlar sig lång bland kokande korvgrytor. Det bjuds på kaffe, kakor och annat gott. Tvåplanshusen har karaktär av små idylliska radhus, rödmålade med vita knutar. Föreningen består av två delar, den ombyggda Ålgryteskolan och 14 stycken flerfamiljshus med två våningar.

Fastigheterna är byggda olika år och har olika tekniska krav och behov som exempelvis att värmefördelningen skiljer sig beroende var du bor, i skolan med högt i tak eller i en relativt ny lägenhet (tidigt 90-tal). Hur ser ekonomin ut?

−Vi försöker att hålla ekonomin i schack, vi amorterar några miljoner per år, och vi har pengar placerade i räntebärande sparkonton, berättar Boris Jasnobulka, ordförande. Han har inga planer på att flytta.

– Det är ett tryggt och fint område, ja, rena oasen. Vill jag gå till stranden slänger jag på mig badrocken och kilar i väg över gräset och 300 m bort ligger det glittrande Mälarhöjdsbadet, säger han.

Inger Withalisson har suttit i styrelsen sedan år 2002. Hon bor på bottenplan med altan och rabatt. −Flytta? Ja, då blir det med fötterna före, säger hon.

 

 

Är ni helt förskonade från brott? Inger skruvar lite på sig och berättar när hon hittade en vit påse som var gömd under en av lekstugorna för något år sedan.

− Det var hasch och en liten påse med vitt pulver. Jag ringde polisen som sa att jag skulle lägga tillbaka det. Vilket jag naturligtvis inte gjorde utan jag ringde polisen på nytt och den andra gången kom de. Vi är skonade både från förråds- och bilinbrott.

När kraven vad gäller kamerainstallationer lättade frågade styrelsen medlemmarna om de var intresserade av att installera kameror.

−Nej ingen var det, det var känsligt och förnedrande att sätta upp kameror, tyckte de, berättar Boris.

En stor och viktig utmaning för många styrelser är att locka rätt och bra folk till styrelsen.

Hur jobbar ni med det?

−Under senare tid har vi haft en bra styrelse, folk med olika utbildningar, civilingenjör, en annan är ekonom och utbildad militär. Det roliga är att man vill vara med i styrelsen och det är en del unga personer också, säger Boris. Trots att vi är så många i föreningen känner vi de flesta.