Det är inte ovanligt att grannar eller styrelsemedlemmar i en bostadsrättsförening reagerar på att en lägenhet verkar stå tom under längre perioder. Men vad säger egentligen lagen – och föreningens stadgar – om att inte bo permanent i sin bostadsrätt? När medlemskapet är beviljat ser situationen annorlunda ut.

Enligt HSB:s normalstadgar (§ 5) har föreningen rätt att neka medlemskap om det redan vid köpet står klart att köparen inte avser att bosätta sig permanent i lägenheten. Syftet är att värna föreningens karaktär som ett permanent boende, inte som ett investeringsobjekt eller fritidsboende. Men när medlemskapet väl är beviljat ser situationen annorlunda ut.

Så länge den som äger bostadsrätten uppfyller sina skyldigheter gentemot föreningen – vilket innebär att betala avgifterna och hålla lägenheten i gott skick – finns det inga juridiska hinder mot att bostaden står tom. Det framgår tydligt av bostadsrättslagen (7 kap. 12 och 14 §§).

Det innebär att en bostadsrättshavare får använda sin lägenhet som exempelvis övernattningsbostad, sommarbostad eller helt enkelt låta den stå tom, så länge föreningen inte påverkas negativt.

Trots att lagen ger ägaren rätt att inte bo i lägenheten, kan det finnas praktiska och säkerhetsmässiga risker med att en bostad lämnas obebodd under längre tid. En tom lägenhet som inte underhålls kan leda till skador som påverkar hela fastigheten – till exempel om avlopp eller vattenledningar inte kontrolleras och underhålls regelbundet. Dålig lukt, skadedjur eller vattenskador är exempel på sådant som kan uppstå och drabba även andra medlemmar i föreningen.

Därför är det klokt för styrelsen att, om man misstänker att en lägenhet står tom, påminna medlemmen om ansvaret att hålla bostaden i gott skick. Även om boendekravet inte längre gäller efter medlemskapet är beviljat, har föreningen som fastighetsägare ett ansvar att förebygga och begränsa skador.