Fastighetsbranschen – penningtvätt växer som hot
Fastighetsbranschen har länge förknippats med korruptionsproblem, men nu lyfts även penningtvätt fram som ett växande och allvarligt hot. Enligt en ny rapport från Institutet Mot Mutor är sektorn särskilt sårbar.
Parul Sharma, generalsekreterare vid Institutet Mot Mutor. Foto: Institutet Mot Mutor.
Indikationer på penningtvätt i fastighetsbranschen kan vara köp långt över marknadspris, invecklade bolagsstrukturer och frekventa byten av revisorer. Dessa varningstecken bekräftar bilden av en bransch där illegala pengar kan föras in och maskeras som legitima tillgångar.
Parul Sharma, generalsekreterare vid Institutet Mot Mutor, framhåller att fastighetssektorn, liksom i många svenska mutbrottsfall, utmärker sig som särskilt utsatt för penningtvätt. Enligt henne är det inte längre stereotypa ”skurkar” som begår brotten – i dag handlar det ofta om personer med hög kompetens och professionalism. Jurister och advokater spelar ibland en aktiv roll i dessa upplägg, som så kallade PML-aktörer (Professionella medhjälpare till penningtvätt).
– Det är inte ovanligt att dessa aktörer bistår med både rådgivning och komplexa bedrägeriupplägg, säger Sharma.
Penningtvättens omfattning är alarmerande. Under 2023 motsvarade penningtvätt omkring 2,3 procent av hela Europas BNP. I Sverige uppgick summan till cirka 150 miljarder kronor – ungefär 2,51 procent av landets BNP – vilket placerar Sverige högst i Norden i denna fråga.
Problematiken stannar inte vid fastighetsbranschen. Även avfallssektorn pekas ut som en växande riskzon. Enligt Financial Action Task Force (FATF) uppgår den illegala handeln med avfall till mellan 10 och 12 miljarder dollar årligen, vilket också ger utrymme för omfattande penningtvätt.
Institutet Mot Mutor betonar att korruption och penningtvätt ofta är sammanlänkade. Korruption skapar ett behov av att dölja illegala vinster – och penningtvätt möjliggör detta. Denna destruktiva relation gör att de båda företeelserna förstärker varandra.
Parul Sharma nämner också att penningtvätt förekommer i flera andra branscher: livsmedelsbutiker med momsbedrägerier, bulvaner i bolagsstyrelser, växlingskontor, mäklarfirmor och elektronikhandel.
– Det vi ser är ett brett och allvarligt problem som kräver tvärsektoriella insatser, säger hon.
