Här finns Europas mest rörliga bostadsmarknad

Svenskarna flyttar oftare än andra européer och rörligheten på bostadsmarknaden har varit konstant i ett par decennier. Det är den överraskande slutsatsen av en ny rapport från Hyresgästföreningen Vem måste flytta på sig?  – Rörligheten på bostadsmarknaden.

– Såvitt jag vet så är det första gången har någon ställt samman data över hur många bostäder som byter ägare eller kontraktsinnehavare varje år. Det är viktigt för det visar att de reformer som genomförts inte har påverkat rörligheten, säger rapportens författare Ragnar Bengtsson i ett pressmeddelande.

Bristande rörlighet på bostadsmarknaden brukar lyftas fram som ett problem i debatten. Sedan millennieskiftet har en rad åtgärder vidtagits och förslag lagts i syfte att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Enligt hyresgästföreningens rapport har varken konjunkturskiften eller skatteförändringar påverkat svenskarnas flyttbenägenhet. Mönstret är detsamma över tid.

Helt naturligt är rörligheten högst i studentboenden och äldreboenden som upplåts med hyresrätt. Permanenta hyresrätter och bostadsrätter har ganska hög rörlighet, medan ägda boenden som villor har mycket låg rörlighet.

Boendeformen bostadsrätter är den vuxit mest under 2000-talet. 1998 fanns det 751 000 bostadsrätter, sedan dess har beståndet ökat med 447 000 bostadsrätter. Antalet som bor i en brf har samtidigt ökat med 738 000 individer. Det innebär att antalet har ökat med 1,5 individer för varje ny bostadsrätt som har tillkommit under perioden.

Det är ingen skillnad på rörligheten bland bostadsrättsinnehavare och hyresgäster. Omkring 10 procent av lägenheterna omsätts varje år. När det gäller småhus är rörligheten desto lägre. Där dröjer det flera decennier innan husen kommer ut på marknaden.

Hyresgästföreningens analys pekar mot att en större andel lägenheter ökar rörligheten, att fler småhus minskar den och att andra insatser inte påverkar rörligheten alls.