Det här med att välja försäkringsbolag är verkligen inte lätt! Priset är ju en sak, men hur vet man vilka som är bäst när det gäller? Vi tar tacksamt emot tips på vad man ska tänka på – finns det viktiga skillnader mellan bolagen när det gäller villkor eller skadereglering?

Att upphandla försäkring och jämföra försäkringsbolagens erbjudanden är inte okomplicerat, helt klart. Det finns en rad jämförelsepunkter, utöver offererad premie, som är väsentliga. En av dessa är vilken självrisk som gäller vid de vanligaste vattenskadorna. Vattenskador är den mest frekventa skadetypen som drabbar en bostadsrättsförening. Därför har det stor ekonomisk betydelse vilka självrisker som tillämpas. Många bolag har en högre grundsjälvrisk vid vattenskador än vad som gäller för försäkringen i övrigt. Utöver detta har alla bolag en extra självrisk vid vissa typer av vattenskador, nämligen sådana som beror på åldersförändringar i rör eller andra installationer eller då skadeorsaken är brister i våtrumsbeklädnaden. Den extra självriskens storlek varierar dock mellan bolagen och framgår aldrig av offertbrev eller försäkringsbrev, utan detta måste man kolla i bolagets försäkringsvillkor.

Det finns också skillnader mellan försäkringsbolagen i tillämpningen av Bostadsrätts-lagen. De senaste åren har det kommit en rad principiella domar som har gjort att försäkringsbolagen har en samsyn på hur lagen ska tolkas i olika skadesituationer, vilket är bra för alla parter. På ett område avviker dock ett av de större försäkringsbolagen, nämligen när det gäller begreppet ”vattenledningsskada”. Som ni säkert vet gäller andra förutsättningar när det gäller reparation p g a brand- eller vattenledningsskada, där föreningen i de flesta fall har hela reparationsansvaret, även beträffande skador på lägenhetens ytskikt och fasta inredning. Bostadsrättshavaren har alltså inte sitt normala reparationsansvar om det handlar om en vattenledningsskada som han själv inte förorsakat. Konsekvensen av detta blir också att bostadsrättsförsäkringen inte gäller i dessa fall, utan hela skadan ska ersättas genom föreningens fastighetsförsäkring och kostnader för självrisk och åldersavdrag stannar på föreningen. Efter en dom i Högsta Domstolen slogs det fast att ”vattenledningsskada” endast handlar om skador från
trycksatta tappvattenledningar, inte avloppsledningar och inte värmeledningar. Min egen uppfattning, liksom övriga branschens, är att begreppet ”vattenledningsskada” även förutsätter en skada på vattenledningen, d v s ett läckage. Men det aktuella bolaget är av en annan uppfattning och anser att det räcker att vattnet härrör från tappvattenledningen.

Således reglerar man t.ex. skador där vattnet från en trycksatt vattenledning rinner ut på golvet i ett badrum och ner genom en otäthet i golvmattan som en ”vattenledningsskada”, vilket gör att endast fastighetsförsäkringen blir tillämplig och föreningen drabbas av självriskkostnaden samt alla åldersavdrag som gjorts för ytskikten i badrummet. Övriga bolag i branschen anser att en dylik skada inte är en vattenledningsskada, utan en skada som beror på en brist i våtrumsbeklädnaden. Då har medlemmen ett underhållsansvar för sina skador och bostadsrättsförsäkringen är tillämplig och kostnadsfördelningen mellan förening och medlem blir en helt annan.

Det finns flera skillnader i bolagens försäkringsvillkor som man som lekman har svårt att överblicka. Mitt råd till föreningen är att ta hjälp av en försäkringsförmedlare med särskild kompetens för bostadsrättsföreningar för att göra en komplett och opartisk jämförelse av bolagens erbjudanden. Även om det kan komma enskilda erbjudanden om fördelaktiga försäkringar via till exempel föreningens förvaltare så kan det vara värt att med hjälp av en förmedlare konkurrensutsätta den genom att inhämta offerter från övriga försäkringsbolag. Därigenom får man inte bara en prisjämförelse, utan även en granskning av försäkringsomfattningen och styrelsen får därigenom bästa möjliga förutsättningar att göra ett välgrundat val av försäkring för föreningen.