Trots fortsatt ekonomisk press och stigande kostnader väljer många bostadsrättsföreningar att inte höja avgifterna i år. Detta väcker oro hos branschexperter, som menar att det låga sparandet kan leda till långsiktiga konsekvenser.
Bostadsrättsföreningarna höjde avgifterna kraftigt under de senaste två åren för att möta ökande kostnader. I år ligger höjningarna för HSB:s föreningar på 6 procent i snitt, jämfört med 10 procent förra året. I Göteborg och Malmö är ökningen cirka 5 procent.
En av orsakerna till återhållsamheten är att många föreningar ser ett förbättrat ränteläge framöver, vilket ger dem anledning att avvakta större höjningar.
Enligt Fastighetsägarnas bostadsrättsexpert Mathias Ringberger finns en tendens att skjuta på avgiftshöjningar i hopp om ytterligare räntesänkningar. Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo, och Johan Lindén från HSB varnar för att det låga sparandet kan bli problematiskt.
-Jag tror inte att så många föreningar på något magiskt sätt lyckats sänka sina kostnader, menar Lindén och påpekar att avgiftshöjningar borde ske årligen om kostnaderna inte minskar.
Även om få föreningar går med underskott, innebär de låga avgiftshöjningarna att sparandet inte hålls i takt med ökade kostnader. Fastighetsägarna och andra aktörer oroar sig för att kortsiktig lättnad kan leda till ekonomiska svårigheter längre fram.
Föreningarnas strategi att hålla tillbaka på avgiftshöjningar ger en viss lättnad för medlemmarna, men kan på längre sikt riskera att undergräva ekonomin. Branschföreträdare uppmanar till regelbundna och måttliga höjningar för att undvika framtida problem.