Möjligheten att bygga ägarlägenheter har funnits i Sverige sedan 2009. Tanken var att skapa fler boendeformer, men trots att drygt 15 år gått är ägarlägenhet fortfarande ett udda fenomen. Det finns likheter men också stora skillnader mellan äganderätt och brf.

Lars Olof Matsson är ordförande i samfällighetsföreningen Ypsilon Dalénum på Lidingö. Föreningen förvaltar huset med 101 ägarlägenheter och 81 garageplatser.

– Skillnaden mot en bostadsrätt är att ägarlägenheten är en egen fastighet och att den därför räknas som fast egendom. Varje lägenhetsinnehavare har lagfart på sin lägenhet. De gemensamma funktionerna som trapphus, fasader, hissar och ledningar sköts av en samfällighetsförening. Lägenhetsinnehavarna har andelar i samfälligheten beräknade på lägenhetsyta, berättar han.

Samfällighetsföreningen måste också fondera medel för framtida reparationskostnader.  Ypsilon Dalénum sätter av 340 000 kronor per år och har en 30-årig underhållsplan.

Det finns i dag bara nybyggda ägarlägenheter. Att omvandla bostadsrätter eller hyresrätter till ägarlägenheter är hittills inte tillåtet.

Lars-Olof Matsson anser att en stor fördel med ägarlägenhet är att föreningen till skillnad från en bostadsrättsförening inte har några lån. Varje fastighetsägare står för sina egna lån.

– Kostnaden blir kanske lika hög, men lägenhetsinnehavaren har kontroll.

En annan stor fördel är friheten att själv bestämma över lägenhetens utformning.

– Man kan flytta kök och riva väggar, utan att få godkännande av föreningen, säger han.

Huset som är byggt av JM stod klart 2020. Samfällighetsföreningen har en femårig garantitid och femårsbesiktningen görs i höst. För lägenheterna gäller en tvåårig garantitid.

– På det viset har vi som ägare kanske en sämre sits än bostadsrättsinnehavare, kommenterar Lars-Olof Matsson.

En skillnad mot en vanlig bostadsrättsförening är också att lägenheterna fritt kan hyras ut. Detta påverkar stämningen i huset:

– Huset har många små lägenheter som ägs av personer som köpt dem som en investering och hyr ut. På det viset blir det stor omsättning på människor, och det är lite tråkigt att vissa lägenhetsägare aldrig sätter sin fot här. Men vi är också ett gäng som bor här permanent i större lägenheter och vi har bra gemenskap.

Samfälligheten har stadgar som ställer grundläggande krav på ordning i fastigheten och trivselregler som fastställs av styrelsen. Men det finns egentligen inga sanktioner mot den som stör eller skräpar ner. En brf-styrelse har flera verktyg att ta till för att lösa konflikter mellan grannar och få stopp på störningar. Styrelsen i en samfällighet har varken det ansvaret eller de möjligheterna.

– Visst har vi haft någon incident med en son till en ägare som var lite högljudd. I ett sådant fall är det ägaren själv som får tala sin hyresgäst till rätta alternativt säga upp kontraktet.