Vad innebär de nya byggreglerna som träder i kraft i sommar?
Den stora skillnaden är att de tidigare reglerna innehöll mycket allmänna råd som uppfattades som krav. Branschen följde oftast de föreslagna lösningarna och det hämmade utvecklingen av nya lösningar. På det sättet får man ingen diversifiering. De nya reglerna är i stället skrivna för att tydliggöra rollerna mellan byggnadsnämnd och byggherre. Byggnadsnämnden ska inte godkänna de lösningar byggherren valt för byggnaden. I stället ska byggnadsnämnden fokusera på att bedöma om byggherren har tillräcklig kompetens och incitament att genomföra bygget så att resultatet blir ett fungerande hus. När det gäller bostadsrättsbyggande behöver byggnadsnämnden i byggprocessen vara medveten om att konstruktionen av nya bostadsrättsföreningar innebär en ökad risk för att samhällets minimikrav inte är uppfyllda, eftersom byggherreansvaret går från exploatören till bostadsrättsköparna.

Hur få fart på byggandet?
Byggandet har stannat av eftersom det finns ett stort gap mellan människors hushållsekonomi och de ökade byggkostnaderna. De senaste åren har varit tuffa med räntehöjningar, inflation och nu känns framtiden osäker. Det är inga bra förutsättningar för att våga skriva på förhandsavtal för en bostad som ska stå klar om ett par år. Bankerna kräver att en hög andel av lägenheterna i ett projekt ska vara sålda för att ge byggkreditiv och det har visat sig tufft för privatpersoner som gick in före krisen i projekt som blev inflyttningsklara när de ekonomiska förutsättningarna hade ändrats. Vi ser också att hushållen inte tar nästa steg och byter till större. Alla är försiktiga. För att få fart på byggandet behöver man finna andra sätt att skapa trygghet och finansiell stabilitet. Men det är svårt när världsläget är så pass osäkert.

Hur många nya bostäder behövs egentligen?
Behov och efterfrågan följs inte åt. Under många år har byggandet varit lägre än befolkningstillväxten och på så sätt har en skuld byggts upp. Det skulle behöva byggas drygt 52 000 bostäder per år fram till år 2033. Det är en minskning jämfört med vad vi sade för några år sedan. Det beror dels på att så många nya bostadsprojekt startade under de expansiva åren före kostnadskrisen, dels på att befolkningen inte ökar i den takt vi tidigare förutspådde. Migration och barnafödande har minskat. Men eftersom befolkningen blir äldre ökar också antalet ensamhushåll de närmaste 30 åren och behovet av nybyggda bostäder ökar. Att människor lever längre uppväger att det är färre unga som kommer in på bostadsmarknaden. År 2024 färdigställdes knappt 40 000 bostäder och prognosen för 2025 är 33 000. Det betyder att byggandet matchar befolkningsökningen ganska väl. Ett byggande på mer än 32 000 bostäder tar igen lite på det historiska underskottet, medan ett byggande under 32 000 ökar på bostadsskulden. Om byggkonjunkturen inte tar sig och bara 20 000 lägenheter kommer till per år så bygger bostadsskulden upp sig ytterligare.

Hur ska de svagaste grupperna komma in på bostadsmarknaden?
Det är den svåraste frågan av alla och det är en fråga som vi måste ta oss an utan att fastna i gamla dogmer. Det finns en stor grupp som har mycket svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Det finns tomma hyreslägenheter med för höga hyror. Nu måste vi hitta fler verktyg och skapa områden som är mer blandande, där människor med olika bakgrund och förutsättningar kan mötas i det offentliga rummet. Det är så vi kan skapa ett socialt hållbart samhälle.

Hur ska en ny bostadspolitik se ut?
Vi behöver utveckla bostadspolitiken. I dag kan vi inte matcha behoven med utbudet. Bristen skapar stora samhällsproblem som vi måste angripa. Det behövs mer politik, Boverkets roll är att peka på problemen men vägvalet, som olika stödformer till byggande eller ökade möjligheter för människor att äga sitt boende är en fråga för politiken. Produktiviteten behöver öka, men de höga kostnaderna för mark gör det svårt att bygga billigt så effektivare byggprocesser är inte enda lösningen på storstädernas problem.