Åren 2024 och 2025 skärptes regelverket för hur fastighetsägare, inklusive bostadsrättsföreningar, ska hantera hushållsavfall. Målet är att öka återvinningen och minska mängden restavfall. Men vad innebär det nya regelverket egentligen?
Från och med den 1 januari 2024 tog kommunen över ansvaret för insamling av hushållens förpackningsavfall (papper, plast, metall, glas) från producenterna. Från samma datum blev det även krav på utsortering av matavfall och farligt avfall från hushållssoporna. Bostadsrättsföreningarna måste numera således tillhandahålla särskilda kärl för matavfall och informera de boende. För att främja en mer hållbar sopsortering ska även förpackningar i plast, metall, papper och glas kunna sorteras i nära anslutning till fastigheten. Från årsskiftet skärptes kraven ytterligare då förbud mot att slänga textiler och kläder i vanliga hushållssoporna infördes. Senast den 1 januari 2027 ska alla kommuner ha infört fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Då blir det även lagkrav för föreningar att erbjuda sådan insamling. Det är fastighetsägaren det vill säga bostadsrättsföreningen som måste bekosta omställningen till fastighetsnära insamling och tillse att det finns anpassat utrymme i eller vid fastigheten.
Vilken typ av avfallsutrymme som är lämplig – exempelvis inomhusrum, fristående miljöhus eller underjordiska lösningar – styrs av kommunens avfallsföreskrifter och lokala förutsättningar. Det är viktigt att bostadsrättsföreningen i tid sätter sig in i den egna kommunens specifika regelverk och för en dialog med kommunen samt utreder vilka tekniska möjligheter de har inom sin fastighet. Föreningen kan behöva frigöra yta i fastigheten exempelvis genom att säga upp en lokalhyresgäst eller ta bort ett cykel/barnvagnsrum. Det kräver framförhållning och eventuellt stämmobeslut. Om det blir aktuellt att säga upp en lokalhyresgäst så måste föreningen noggrant beakta gällande hyresavtal, uppsägningstider och avtalsvillkor för att undvika juridiska och ekonomiska komplikationer. Rådgör med en jurist.
Avfallsutrymmet – det vill säga miljörummet – ska uppfylla vissa grundläggande krav. Det ska vara lättillgängligt för både boende och hämtningspersonal, ha god ventilation och vara lätt att hålla rent. Utrymmet ska också vara utformat med hänsyn till arbetsmiljöregler, exempelvis genom att möjliggöra god ergonomi vid tömning och undvika tunga lyft eller trånga passager. Det ska dessutom placeras och utformas så att risken
för olyckor begränsas. Det innebär bland annat halksäkra ytor, god belysning och att transporter inte ska behöva korsa farliga trafikmiljöer etc. Bristande standard eller felaktig utformning kan leda till att kommunen vägrar hämta avfallet tills bristerna är åtgärdade.
Det kan även innebära att boende och/eller lokalhyresgäster får en brist och men i sitt nyttjande som ger dem rätt till avgift eller hyresnedsättning och/eller rätt till skadestånd.
Många kommuner tar ut avgifter om felsorterat avfall upptäcks i exempelvis matavfallskärl eller förpackningsfraktioner. Om bostadsrättsförening anser att påförd avgift är felaktig bör föreningen snarast kontakta den ansvariga avfallsaktören eller kommunen samt begär ut dokumentation, exempelvis foton eller inspektionsprotokoll, som styrker felsorteringen. Om det saknas underlag, eller om föreningen anser att felsorteringen
inte är deras ansvar etc. kan en skriftlig invändning/överklagan lämnas in. Det är också viktigt att dokumentera egna rutiner och information till de boende, för att visa att föreningen har tagit sitt ansvar. Ta hjälp av en jurist för bästa utfall.
Så kommer ni i gång
1. Inventera dagens avfallslösning
2. Identifiera och anpassa utrymmen i god tid
3. Kontrollera eventuella hyresavtal
4. Kontakta kommunen om lokala krav
5. Informera boende och följ upp sorteringen
Rätt avfallshantering är ett lagkrav – men också en
investering i föreningens ekonomi, miljö och framtid.
