Det årliga avfallet från nybyggnation, renovering, ombyggnad och rivning av byggnader motsvarar omkring 40 % av allt avfall som uppkommer i Sverige – totalt 13,6 miljoner ton. Cirka hälften återvinns, ofta som fyllnadsmassor vid till exempel vägbyggen. Däremot är återbruket av byggmaterial fortfarande försvinnande litet, inte ens mätbart enligt Boverket. Men någonstans måste man börja. Fabeges återbrukshubb i Solna är ett bra exempel på ett konkret initiativ.

Jag anländer till Fabeges återbrukshubb i Solna strax utanför Stockholm. På lastbryggan möts jag av Sönke Leve, miljösamordnare på Fabege. Vi kliver in i den 2 000 kvadratmeter stora anläggningen där bland annat glaspartier, köksstommar, badrumsporslin och golvmaterial lagras sida vid sida. Jag ber honom ge en kort bakgrund:

– Inom Fabege har vi alltid arbetat med återbruk på ett eller annat sätt. Men vändningen mot ett mer strukturerat arbete kom i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Snabba prishöjningar och osäkrare tillgång på material gjorde det mer aktuellt att titta på återbruk – och hur vi skulle kunna skala upp verksamheten.

De digitala verktygen för att hantera återbruk fanns redan, men det blev snabbt tydligt att någon fungerande marknad för återbrukat byggmaterial egentligen inte existerade. Då föddes idén om att skapa en intern marknad inom företaget. Lokalen fanns tillgänglig – och tre månader senare stod hubben klar.

– Med den personalstyrka och kapacitet vi har skulle vi kunna hantera 250 ton material per år. Men dit har vi inte nått än. Fabege, liksom många andra byggbolag, har satt som
mål att halvera sina koldioxidutsläpp inom en snar framtid. Återbruket är en viktig del i det arbetet. Målet är att 20 % av materialet som tillförs i projekten ska vara cirkulärt.

Hur har det här nya arbetssättet tagits emot internt och av kunderna?

– Det är den stora utmaningen, säger Sönke. Hur mottaglig är man när någon säger att ”det du gjort i 15 år har varit jättebra – men nu ska du göra helt annorlunda”? Det har förstås funnits motstånd.

Fabege arbetar mycket med kundanpassningar i befintliga kontorsfastigheter. Marknaden är skakig, och återbruk hamnar inte alltid högst upp på agendan.

– Men när kunderna får se hubben, och vi kan visa att vi levererar en hållbar produkt, då väcks ett helt annat intresse. Det gäller att visa att det faktiskt fungerar.

Återbruket handlar i första hand om textilgolv, mattor, dörrpartier, glaspartier, köksstommar, wc-porslin, handfat och blandare.

– Vi försöker standardisera mer och mer när vi bygger, säger han.

Jag nämner att jag pratat med företag som haft svårt att sälja återbrukade toalettstolar och handfat. Sönke nickar instämmande, men menar att det handlar om hur man presenterar produkterna.

– Man ska inte trycka för hårt på att det är återbrukat. Det viktiga är att vi kan garantera en fullvärdig produkt. När de väl är installerade är skillnaden mellan nytt och återbrukat minimal. I ett av våra projekt ifrågasatte till och med besiktningsmannen mängden återbruk – för att det inte gick att se vad som var vad.

Jag berättar att svenska kök i genomsnitt byts ut efter 7 till 10 år, trots att materialen ofta har en teknisk livslängd på 20–30 år.

– Jag tror faktiskt att vi, i Stockholmsregionen och särskilt i kontorsfastigheter, har ännu kortare livslängder. Historiskt sett har vi ofta blåst ut allt vid ombyggnad – vilket såklart inte är hållbart. Nu återbrukar Fabege betydligt mer, både i projekt och inom fastigheterna. Och det handlar inte bara om miljövinster – det lönar sig även ekonomiskt.

Tillsammans med sina entreprenörer har Fabege tagit fram ett typprojekt där sex olika material grupper jämförts i tre scenarier: allt nytt, återbruk inom projektet och återbruk via hubben.

– Om vi återbrukar inom projektet halveras kostnaden, berättar han. Går det via hubben ligger besparingen på 20–30 %, beroende på produkt. Och då har vi inte ens räknat in
avfallsbesparingen. Så det finns absolut ekonomiska incitament.

Vi pratar om en bransch som måste tänka om. Målet att halvera våra CO₂-utsläpp gäller alla stora aktörer. För att nå vårt mål med 20 % cirkulärt material behöver vi inom Fabege sannolikt omsätta den här hallen minst fem gånger per år – och tänk då vilka volymer hela branschen skulle behöva omsätta. Det krävs en enorm omställning.

– Återbruk är fantastiskt, säger Sönke Leve med eftertryck. Vi måste verkligen jobba mer med det. Men om vi vill göra verklig skillnad – både miljömässigt och ekonomiskt – måste vi börja med bevarandet. Att ta hand om det som redan finns, det är den verkligt framkomliga vägen framåt.