Sarah Britz, chefredaktör för gatutidningen Faktum, har engagemanget för utsatta människor med sig från barndomen i och med mammans arbete med alkoholister. Hon anser att en nationell strategi måste upprättas för att minska hemlöshet så att ansvaret inte bara bärs av kommunerna. Dessutom bör socialtjänsten och sjukvården vara skyldiga att se till att missbrukare får bostad och vård. Gatutidningen Faktum är en affärsmodell hon ser som en möjlighet för utsatta till intäkter och att styra sin egen tillvaro.

Det är en nästintill religiös upplevelse när solen plötsligt spricker fram i det göteborgska grådasket vid Faktumredaktionen i Majorna. Redaktionen är ljus och luftig. Faktumförsäljaren Marie sitter vid receptionen, hon kommer gärna hit för att umgås.

– Jag har sålt Faktum länge i Haga. Där har jag stammisar och känner mig trygg, säger hon.

En del försäljare har sålt tidningen i 20 år och hållit sig hyfsat jämna med missbruket. Andra gör det för den sociala biten. När Sarah Britz började som chefredaktör för Faktum trodde hon att det främst var en ekonomisk fråga att sälja Faktum, men gemenskapen är viktigast.

–Missbruk kan minska när människor känner tillhörighet. De får inte komma till socialtjänsten, men på Faktum döms ingen, alla möts i ögonhöjd. Jag är inte rädd för högljudda påtända i kollektivtrafiken längre, det var jag innan. Alla människor är mer än sin livssituation, mer än det beroende de befinner sig i. Det värsta som har hänt här är när en kvinna kräktes på mig, det råkade dessutom vara min första dag.

Riskkapitalister

Att sälja Faktum är ett sätt att komma på fötter. Sarah Britz menar rentav att Faktumförsäljarna är riskkapitalister. De investerar sina egna pengar när de köper tidningen och bestämmer själva över sin försäljning.

– Att sälja Faktum är ingen skyldighet utan en möjlighet. En del försäljare har blivit rena och fått ett boende. Och för en människa som tidigare tiggt är det stort att gå från att sitta ner i böneställning till att stå på benen och sälja en tidning.

Hon anser att människor är mer kapabla att förändra sina liv än de får möjlighet till. Det går inte bara att driva ut människor ur det offentliga rummet.

När städer växer hamnar plötsligt boenden för hemlösa och utsatta nära områden med nybyggnationer. Då blir det konflikter om vem som har rätt att befinna sig i det offentliga rummet.

Uppväxt i Boden

–Det finns en linje genom mitt liv som berör utanförskap och missbruk. Min morbror dog av en överdos i Oslo, bara 37 år gammal. Jag har alltid varit intresserad av vad som ligger bakom brott och utsatthet.

Hennes mamma var under en tid sjuksköterska på alkoholpolikliniken, dit kom de alkoholister som gick på antabus om kvällarna. Sarah Britz satt där med dem i väntan på att mamman skulle sluta sitt skift.

– Boden var en utpräglad villastad och jag växte upp i villa som pappa byggt själv. Det fanns knappt några bostadsrätter och staden blev känd när man försökte spränga bort överskottet av hyresrätter utan att lyckas. Men som i alla städer fanns hyreshusområden där personer med missbruksproblematik bodde. Det är viktigt med blandade boendeformer för det motverkar utanförskap. Jag har bott i både kollektivhus och hyresrätt.

Misslyckad bostadspolitik

Sedan 2008 bor hon i bostadsrätt på Hisingen. När hon fotograferas i blåsten vid Älvsborgsbron, med sin franska bulldogg Lily i ett fast grepp, kan hon peka ut sin bostad på andra sidan älven. Hon och hennes man köpte femrummaren på 124 kvadratmeter på ritning 2006. Nu när de fyra barnen är utflugna och ersatts med hunden känns lägenheten väldigt stor.

– Å andra sidan har ungarna börjat återvända mellan förhållanden och studier. Vi trivs jättebra i föreningen, har solceller på taket och laddstolpar i garaget. Bostadsrätt är en bra grej för den som har råd. Det finns ett kollektivt ansvar i en BRF eftersom man äger något tillsammans. Det är inte bara att köpa, man ska helst vara lite insatt också.

Enligt Sarah Britz har Sverige misslyckats fullkomligt med sin bostadspolitik. Finland har lyckats motverka hemlöshet bra genom nationella strategier och nybyggnation. Det har påvisats att bostad är bästa stödet för socialt utsatta, men Sverige följer inte den så kallade Bostad först-modellen i den mån det skulle behövas, anser hon.

Social och strukturell hemlöshet

Det finns två sorter av hemlöshet: den mer synliga sociala och den undangömda strukturella. Personer som räknas som socialt hemlösa har problem med missbruk och/eller psykisk ohälsa.

– Socialt hemlösa hamnar mitt emellan psykiatrin, kommunen och socialen. De bör betraktas som individer och inte som sin diagnos eller utifrån sitt beroende. Idag måste de vara rena för att få hjälp, men en bostad är en förutsättning för att orka ta tag i sina andra problem.

Den strukturella hemlösheten handlar om människor som inte har egen bostad för att de inte har ekonomiska förutsättningar. Denna grupp utgörs till stor del av nyanlända barnfamiljer och personer utan missbruksproblematik med skulder och betalningsanmärkningar. Eftersom gruppen oftast inte har andra problem än fattigdom faller de inte inom socialtjänstens ansvar

Parallellsamhälle

– De strukturellt hemlösa är en grogrund för ett parallellsamhälle och mörkertalet är stort. Barn tvingas flytta omkring mellan otrygga boenden och kan inte göra läxorna i fred eller ta hem kompisar. Sverige är sämst på trångboddhet i Norden.

Om nyanlända söker hjälp blir de hänvisade till att flytta dit det finns boende – men där finns det sällan jobb.

– I Filipstad river allmännyttan bostäder med argumentet att den kommunala kassan inte klarar av fler med försörjningsstöd. Den strukturella hemlösheten kan inte lösas av den som drabbas, enskilda kommuner eller fastighetsägare. Det råder bostadsbrist och även om det byggs mycket nu så har den här gruppen inte råd att bo där. Barnen som valsar runt riskerar att hamna i kriminalitet. Det måste finnas jobb och billiga bostäder så föräldrarna kan försörja sina barn och skapa sig ett tryggt liv, säger Sarah Britz.

Kring jul är det särskilt viktigt med extrainkomster eftersom många försäljare blir drogfria som äldre och vill köpa julklapp till barnen de försummat i många år. Varje jul släpper Faktum sin uppskattade kalender, i år heter den Livsvisdom och varje försäljare får komma med ”orden dom viskar till sig själva när det blåser motvind i livet”, som den ALS-sjuke exmunken Björn Natthiko Lindeblad skriver i förordet.